Jag vill bara skrika neeeeeeeeeej!

Attention: Sharon. Ibland kan det vara jobbigt också. Som nu.

Idag anmälde jag Julian till dagis. Jag vill inte. Jag vill verkligen inte. Min dröm var att kunna vara hemma så länge som möjligt. Jag vill fostra mitt barn, jag vill inte att han ska fostras av ett stressigt samhälle vid så ung ålder. Jag tycker han är på tok för liten att börja på dagis vid 1½, men vad ska jag göra? Jag anmälde honom bara till 15 timmar i veckan än så länge. Jag får hitta något kvällsjobb, plugga på distans, göra vad som helst för att han inte ska behöva vara långa dagar på dagis. Inte när han är så här liten. Usch! Känner mig så hemsk. Min lillplutt. Nej, fy vad jag är motvillig till detta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0