Borde ta tag i mitt liv

Ja, det borde jag. Jag borde lägga på ett tjockt fucking lager make-up och börja fejka igen. Saknar de gamla tiderna, fast jag saknar inte förvirringen, osäkerheten och instabiliteten jag kände då. Jag har på något vänster lyckats hitta mig själv (ja, ok då, nästan). Men jag vet inte. Jag borde i alla fall ta tag i saker och ting. Men hur ska man orka? Var ska man få energin ifrån? Mitt älskade barn är det bästa som hänt mig, men livet är för alltid och oåterkallerligt förändrat. Well, jag säger inte att det är dåligt, jag kan bara inte ta tag i saker och ting på samma sätt som jag skulle gjort förut och då vet jag inte hur i helsike jag ska göra. Haha, men det kanske är bäst så, om man tänker efter. Whatever.

Desperat

Så desperat efter kärlek, närhet och ömhet. Längtar efter att få känna den där pirriga förväntan och uppskattningen från partnerns sida när man är så där kär. Längtar efter sex när det är som bäst, när man känner varandras olika njutningar och lustar men när det inte än blivit "vardagssex". Längtar efter glöd, passion och ohämmat skratt!

RSS 2.0